"Hoppsan" tänker man när det blir mörkt. Ofrivilligt mörkt.
Man står stilla en liten stund, tänker att strömmen säkert är tillbaka vilken sekund som helst.
Det är den inte.
Eftersom elden i braskaminen sprider en del ljus hittar jag tändstickor och ljus utan problem och börjar tända alla ljus som står framme. Det tycker katterna är jättespännande. Men inte så spännande att morrhåren börjar brinna som tur är.
Strömmen lyser fortfarande med sin frånvaro och en oroskänsla börjar sprida sig att jag är den enda som inte har ström. Jag brukar se vägbelysningen på andra sidan älven, men det tycks vara mörkt även där. För att vara på den säkra sidan innan vattenledningen till djuren blir djupfryst så ringer jag till föräldrarna som säger att det är mörklagt även där. Lite lugnad letar jag fram några stearinljus till som jag tänder så jag kan sätta mig och läsa en bok medan jag väntar.
Plötsligt blir det ljust! Attans, falskt alarm, strömmen försvann lika fort igen. Jag tittar lite osäkert på luftvärmepumpen - tänker den gå sönder nu när strömmen är så hoppig?
Strömmen gör ett nytt försök, men misslyckas. Hur går det nu med tvätten som är under bearbetning i tvättmaskinen?
Talesättet "Tredje gången gillt" visar sig stämma den här gången och jag släcker ljusen som är mest intressanta för katterna, tittar till både luftvärmepumpen och tvättmaskinen som arbetar på som om inget hade hänt och överger boken för att få reda på vad kungafamiljen har pysslat med under 2009...
2 kommentarer:
Jag var ute och gick när strömmen försvann och började genast oroa mig för triviala saker som fallande vampyrer!
Jag ser inte så äckliga filmer, så jag nöjde mig med att oroa mig för brinnande kattsvansar.
Skicka en kommentar