tisdag, april 04, 2017

Det är officiellt vår nu!

För jag såg två tranor idag!

För övrigt känns det fortfarande som om någon har slitit av mig nån mycket vital kroppsdel. Han fattas mig.

Och nej, han är inte död. Och ja, jag kan ringa honom när jag vill och jag träffar honom regelbundet.

Men han är inte där när jag kommer till jobbet.

torsdag, mars 30, 2017

Sista dagen.

Idag är sista dagen för M. Han går i pension.

Och det gör mig så otroligt förtvivlat ledsen.

torsdag, mars 23, 2017

Utanför fönstret.


Idag fick fåglarna och ekorrarna sällskap minsann.

lördag, mars 11, 2017

Hemma.

Igår var det kursavslutning. Så efterlängtad!

Och ändå för tidigt.

Jag har upplevt så enormt mycket under veckan, hjärnan går fortfarande på högvarv dag som natt. Jag vill så mycket men jag vet att det är små steg som gäller. Jag tror att jag vet hur jag ska börja, men längre än så går inte att planera. Den fortsatta utvecklingen beror ju på vad som händer och går inte att förutse.

Det är så spännande! Och så skrämmande!

Tänk om jag misslyckas? Går det att misslyckas?

Jag kan absolut rekommendera UGL. Jag är glad att jag fick möjligheten att gå den, men jag vill aldrig mer göra om det. (Vilket man inte heller ska som tur är, däremot är det bra med nån form av uppföljning emellanåt, t ex möte med andra som genomgått UGL.)

onsdag, mars 08, 2017

Sista...

...kvällspasset för den här utbildningen!

I morgon kväll är det avslutningsmiddag och på fredag får jag åka hem!

Visserligen övervägde jag att åka hem redan i måndags kväll, och även igår kväll, men än är jag tydligen kvar... Kanske att den här kursen kan ge mig nåt ändå? Trots att jag inte känner mig så översvallande imponerad av den?

tisdag, mars 07, 2017

Jag kanske skulle ta och gå ut en stund?

Det svider i ögonen. Till stor del beroende på att jag är trött, mest i huvudet, men även på den torra luften här.

Knepigt, men det känns som att tiden springer iväg, men även att den kryper fram. Jag tycker att det är jobbigt med så inrutade dagar där jag har noll bestämmanderätt, men samtidigt så har jag ingen ork till att göra nåt om jag kunde.

Nu ska jag i alla fall stoppa i hörlurarna och gå ut en stund före maten som efterföljs av ett kvällspass.

söndag, mars 05, 2017

Mörkrädda göre sig icke besvär.

Jag befinner mig helt själv i ett stort hus mitt i ingenstans.

Visserligen är jag van vid att vara ensam människa i ett litet hus mitt i ingenstans, men då är det MITT lilla hus och MITT ingenstans.

De kunde väl ha haft en katt här åtminstone???