onsdag, februari 28, 2007

Bokrea

Vi skulle på bokrea igår efter jobbet.

Jag har visserligen redan beställt de böcker jag vet att jag vill ha på Internet, men man kan ju hitta nåt mer när man får hålla böckerna i handen...

Så jag och kollegan C åkte in till stan för att leta reda på en bokhandel, jag hade ju läst i bokrea-bladen att bokhandlarna skulle ha öppet ända till kl 20, vilket är ett måste om man ska hinna dit när man som vi jobbar till kl 18.30. (Nä, vi kunde inte åka dit innan jobbet, vi börjar kl 6.30.)

Mitticity-gallerian var stängd. Inklusive Akademibokhandeln.

Visserligen har vi varit här och jobbat i drygt ett år, men med våra arbetstider är det ingen större idé att åka in till stan efter jobbet, vilket innebär att vi inte hittar så jättebra och har ingen större koll på vad som finns. Så jag ringde min vän L som bor här i stan och frågade om det fanns nån mer bokhandel. Det gjorde det!

Så vi traskade iväg till Bokia. Som också var stängd. Sen nästan en timme tillbaka. (Idag upptäckte jag att mitt reklamblad kom från en Bokia-affär på en annan ort. De skulle ha öppet till kl 20, jag tog för givet att det gällde alla Bokia i hela Sverige, speciellt i en så pass stor stad som den här.)

Vi åkte och tröstade oss på McDonalds på Våxnäs inför shoppingturen på Willys som åtminstone har öppet till kl 21. Det hade vi kollat upp på det allvetande Internet.

På Willys fick vi en överraskning. Det var bokrea där med! De hade hela tre kartonger med (tråkiga) böcker och en pall med (halvbra) pocketböcker. Så dagen avslutades med tre pocketböcker, som jag så här i efterhand kanske inte alls är så intresserad av egentligen.

Men jag fick i alla fall köpa böcker i verkligheten på reans startdag. Och på fredag ska jag besöka bokhandeln hemma.

tisdag, februari 27, 2007

Ja se det snöar...


Det finns många ställen man kan skotta snö på om marken inte räcker till.

måndag, februari 26, 2007

En vanlig dag på jobbet...


Idag har jag fotodokumenterat läggningen av en dubbeltrumma. Faktiskt mycket intressantare än man kan tro! Mest spännande är de två första rören, blir de fel blir allt fel...

fredag, februari 23, 2007

Livets förgänglighet

En av mina bästa vänner fick barn i onsdags, men tyvärr hände något och barnet dog idag.

Det kändes som att jag fick ett slag i magen.

Jag som skrev i ett mail till min vän tidigare i vinter att jag hoppades att allt skulle gå bra och så. Jag är inte synsk. Jag brukar inte uttala spådomar. Men jag brukar inte heller skriva till folk att jag hoppas att nåt som ligger nån månad fram i tiden ska gå bra...

Jag ville skriva ett svar idag som verkligen kunde beskriva hur jag kände det, men jag hittade inga ord. Det gick liksom inte. "Jag är så ledsen för er skull!" låter ju liksom så futtigt och banalt. Min vän bor 35 mil härifrån, så jag kunde inte heller bara sätta mig i bilen och åka dit. Troligtvis vill de inte heller ha besök en dag som denna, det är säkert tillräckligt jobbigt att umgås med varandra.

Jag hoppas att min vän känner mig så väl att det jag skrev tolkas på rätt sätt...

torsdag, februari 22, 2007

Ctrl+Alt+Delete

Här på mitt jobb måste vi låsa datorerna när vi går ifrån dem, om så bara 5 minuter. Inte vet jag vad som är så hemligt och vem som överhuvudtaget skulle vara intresserad av att industrispionera i min dator? Om nån smyger sig in och tror att de kan surfa runt hur som helst så misstar de sig grovt. Ett tag kunde vi inte ens läsa Aftonbladet pga censur. (Fast det kanske säger mer om innehållet i Aftonbladet än just faktumet att vi inte kunde läsa tidningen...?)

Mina kontrollplaner och arbetsberedningar är inte heller särskilt hemliga. Det finns dessutom papperskopior av dem i pärmarna här bakom min rygg, och dem låser jag inte in.

Min hund tycker att låstvånget är bra, för när han hör att jag trycker ner tangenterna Ctrl+Alt+Delete för att låsa så flyger han upp på benen och ska vara med vart jag nu än ska. Hur hör man skillnaden på Ctrl+Alt+Delete och andra knapptryckningar?

onsdag, februari 21, 2007

Ökänd?



Jag har blivit (ö)känd på Vägverkets Trafikinformationscentral i Göteborg. De vet direkt vem jag är när jag ringer...

Men vaddå? Är det konstigt att man blir arg när de, som jag trodde, fullständigt skiter i mina mail där jag berättar att vi ska spränga berg alldeles vid E18 utanför Karlstad och är tvungna att stänga av vägen helt och hållet i en kvart? Och en kvart är en MYCKET lång tid när det handlar om en väg där det passerar 15000 fordon per dygn. Det blir köer, lååånga köer. Råkar klockan dessutom vara 7-9 eller 15.30-18 pratar vi om mycket långa köer. Ibland genom hela Karlstad. Inte populärt bland bilisterna.

Fast nu har jag fått reda på att deras mail inte fungerar så bra. Utan man ska ringa. Så jag ringer. "Åh!" säger de när jag presenterar mig, "Det gäller sprängning!"

Jag är nog en riktig pangbrud...

På jobbet...


Ási ligger lite efter med pappersarbetet. Inte för att han bryr sig. Han får ju mat och vatten ändå. För att inte tala om tuggben.
Skämt åsido. Faktiskt fattade inte pojkvännen att jag använt en sån där mall när jag fotade min hund, utan trodde att jag hade så stora pappershögar på skrivbordet när jag skickade den här bilden till honom via mms. Då kan man ju ställa frågan vad det betyder. Att jag är lat?

Ási o hans kompis.


Ási har en kompis som heter Ove. Ove är en Mexikansk Nakenhund. Dessutom tycker Ási att Ove har en bättre bil än vad han har, för i Ásis bil måste man sitta i en bur i baksätet. Både Ási och Ove vet hur man gör för att forcera nätet som skiljer baksätet från skuffen så man kan lägga sig i förarstolen och sova istället.