Vilken naturbegåvning!

Jag red Kråkan idag, jag ville känna hur han känns nu efter ett års vila sen fånganfallet.

M har ridit honom två gånger den här veckan, men hon är nybörjare och det är svårt för mig att bedömma hans status genom att se henne rida honom.

Eftersom han som sagt har vilat i ett år så blev det ingen långtur direkt. Vi red stigen ner till grannbyn, och där finns en gräsbevuxen åkerväg som är perfekt att testa tölt och trav på med en häst som bara är skodd på framhovarna. Jag signalerade tölt, och Kråkan satte av i klockren tölt i mellantempo. Det var bara att njuta. Sen provade jag att sitta till lite, och vips bytte han till trav - precis som han skulle!

Att man ens kan fundera på att sälja en sån klippa! Katarina har nog rätt, jag är nog lite galen...