måndag, oktober 31, 2011

När huvudet är dumt...

...får kroppen lida som bekant.

För typ två veckor sen traskade jag obekymrat på en kantbalk i glatt samspråk med en kollega. Samtalet var så intressant att jag inte märkte att jag gick lite snett i förhållande till kantbalkens riktning, och plötsligt gick jag inte på kantbalken längre. För att få balans igen satte jag ner ena knäet, och attans så ont det gjorde!

Jag hade arbetsbyxorna på mig, och tydligen är de av bra kvalitet för inte en skråma det blev på dem. Däremot fick jag en brännskada på knäet av långkalsongerna, och det bara vägrar läka.

Jag bävar lite, men jag ska ta till det tunga artilleriet nu. Jodopax.

Gissa om det kommer att svida...

4 kommentarer:

Spader Madame sa...

Okej. Vad är en kantbalk? Allt i det här inlägget låter litet läskigt... Kram på dig!

Tess sa...

En kantbalk är egentligen betongstycket som broräckesståndarna sitter fast i. Det jag ramlade ner från heter väl sockel. Sula har jag också hört, men en sula för mig är hela betongplattan som man t ex bygger ett hus på, "platta på mark".

Det var inte särskilt högt faktiskt, ca 30 cm...

Kram!

Katarina sa...

Jag förstod egentligen ingenting av det där utom att du gjort illa knät. Stackars dig! Hoppas du har Hello Kitty-plåster hemma. ;-)

Tess sa...

Äsch, det börjar läka nu äntligen.

Det kliiiar!