När olyckan är framme.

Bangsi har retats en gång för mycket nu. Jag gissar att det var Kråkan som var motparten eftersom de två brukar busa med varandra.

I onsdags kväll när jag skulle natta djuren så fick jag se att han var halt på höger bakben. Han stödde på benet, men inte mycket mer än så. Några godisbitar senare hade jag honom fast i grimman och kunde titta lite närmare.

Uppe på knäets framsida hittade jag ett jack, ca två cm brett och lite drygt en cm djupt. En typisk broddsparkskada.

Jag tog in olycksfågeln i stallet och började göra rent. Alltså, han är så gudomligt snäll den hästen, trots hans känslighet!

Efter rengöring och ett inringt besök så släppte jag ut honom i hagen igen. Det är ju för väl att broddskador (oftast - det finns ju gräsbrodd också har jag sett) uppstår på vintern när alla flugor är döda och antalet bakterier är minimalt... Ett telefonsamtal senare drog jag på mig overallen igen och gick ut och gav honom en dos Arnica D30.

Nästa morgon tvingade jag upp ögonen lite tidigare än vanligt för att gå ut och tvätta såret igen och ge nästa dos Arnica D30.

Såret varar rejält, vilket är helt normal för ett hästsår enl L, och efter lite rådfrågning så har jag valt att även ge Hepar D30 för att hjälpa såret att läkas inifrån.

Nu får han sammanlagt fyra doser om dagen, varannan med Arnica D30 och varannan med Hepar D30. Dessutom får Bangsi bo inne i stallet på nätterna, med sällskap av sin mor Slaufa som är den av våra hästar som är mest tränad på att vara installad nattetid.

Så här tre dygn senare är Bangsi fortfarande halt. Han har inga problem med att föra höger bakben framåt, men det verkar ta emot bakåt. Förmodligen har han en rejäl lårkaka som gör så att det stramar obehagligt när han ska sträcka benet bakåt. Såret varar fortfarande, men jag upplever det ändå som att det har blivit bättre.

Han är pigg och matfrisk, så jag tror att det här kommer att läkas ut bara han får lite tid på sig. Och tid finns det hur mycket som helst... Tur i oturen ändå att det inträffade så är inför nyårshelgen när jag är ledig från jobbet och kan vara hemma och fodra och behandla flera gånger om dagen! Och ännu mer tur i oturen, speciellt ekonomiskt, är att det inte tycks kräva veterinärvård, peppar peppar...