Kossan stod utanför grinden och muade. Sånt klarar jag inte av. Inte när jag vet att hon är ranglåg och det är jättekallt ute.
Klart jag öppnade grinden för henne. Klart jag fyllde ett hönät och hängde in till henne. Klart jag öppnade grinden för hennes kalv också.
Av någon konstig anledning tycks kossorna ofta veta vad jag tänker. Dessa kossor är av en ras med mycket stor integritet och stora horn. Inga gullegulldjur med andra ord. Definitivt inte lättstyrda. Svåra att tämja. Men supersnälla. Och, som sagt, de verkar ha ett sjätte sinne för mina avsikter.
I natt ska kossan och kalven få sova för sig själva. Med fri tillgång till mat utan att andra kossor har synpunkter på det. Och jag ska sova så gott med lugn i magen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar