Fyra timmar senare är man som ny.
- Eller åtminstone len som en barnrumpa i ansiktet.
- Tånaglarna har upplevt nåt nytt, nämligen färg!
- Svarta sorgkanter under lackade fingernaglar är inte så fint, men kopparpasta är inte lätt att få bort...
Men det var absolut värt pengarna!!!
(Är det förresten nån mer än mig som tycker att det känns som att naglarna kvävs när de är lackade? En av anledningarna varför jag aldrig målar naglarna...)
2 kommentarer:
Inte kvävs de heller, men jag får en känsla av att allting ser så stort ut... låter också bli för det mesta... annars bara någon blek färg.
Nej. Fast jag har mest genomskinligt lack ändå..
Skicka en kommentar