Jovisst suger det att ta det på telefon. Men det känns inte rätt heller att han ska åka 20+20 mil bara för att tala om det.
Jag menar, det finns inget han kan göra för att jag ska må bättre.
Och som alltid; Det är inte ens fel när två träter... (Även om vi inte är osams utan det funkar bara inte. Livet är i vägen liksom.)
Men det är jobbigt att säga upp bekantskapen med någon man tycker om så mycket. Och nej, jag klarar inte att bara vara vän med honom. Jag behöver bryta helt för att livet ska gå vidare igen. Kanske möts vi igen på nåt jobb, men förhoppningsvis inte.
3 kommentarer:
Nämen vad är det jag läser. Jag blir både ledsen och arg av att höra det här. Fasiken. På telefon. Och bara såhär i juletider.
Fan också.
Jovisst suger det att ta det på telefon. Men det känns inte rätt heller att han ska åka 20+20 mil bara för att tala om det.
Jag menar, det finns inget han kan göra för att jag ska må bättre.
Och som alltid; Det är inte ens fel när två träter... (Även om vi inte är osams utan det funkar bara inte. Livet är i vägen liksom.)
Men det är jobbigt att säga upp bekantskapen med någon man tycker om så mycket. Och nej, jag klarar inte att bara vara vän med honom. Jag behöver bryta helt för att livet ska gå vidare igen. Kanske möts vi igen på nåt jobb, men förhoppningsvis inte.
Det gör ont i hjärtat nu. Liksom.
Fast jag tycker ändå att han borde ha åkt. Efter nära tre år borde han ha åkt.
Jag förstår att du är ledsen. Fasiken. Det måste kännas väldigt hårt även om du hade det på känn någonstans.
kram
Skicka en kommentar