Nåja...

Enligt de uppgifter jag fick så skulle snickaren och rörmokaren ha påbörjat sina delar här hemma i fredags. Det gjorde de inte. Förvånad? Nä, varför skulle det gå som på räls nu när det inte har gjort det förut?

Jag fick väl vara nöjd att kakelkillen gjorde det han hade lovat i köket. Åh, det är sååå fint! Fast några kort får ni inte se förrän det är helt klart med tapetsering och grejer runt dörren och fönstret.

På tal om tapetsering. Något som jag avskyr att hålla på med. I alla fall, jag tog ett grabbatag i min krage och spacklade gipsskivsskarvarna och skruvskallarna i lördags förmiddag. Igår blev jag erbjuden tapetseringshjälp, och vare sig man vill eller inte måste man ju passa på då. Så igår kväll slakade svetten, irritationen låg över mig som ett täcke och svordomarna haglade i mitt huvud. Jag svär inte ofta så det hörs. Såvida inte hästarna trampar mig på tårna. En kebabrulle lättade dock upp stämningen, det var nog räddaren i nöden...

Tyvärr blev vi inte klara. Men jag tror att vi har gjort mer än hälften i alla fall, och det är ju en bedrift! Jag bävar dock lite för bården som ska upp, det blir nog en hel del skärning där.

Fast idag har snickaren och rörmokaren varit här. Så nu har jag ingen toa och inget varmvatten här inne. Men ett nytt fönster har jag vid matbordet! (Och toa och varmvatten har jag i bastustugan här intill, det går ingen nöd på mig inte.)

Btw. Snickaren ringde nu ikväll. Han tycker att jag ska måla taket i gamla badrumsdelen. "Men du behöver inte göra det idag." Nähä. Tack. Men i morgon.

Missförstå mig rätt. Jag älskar att det äntligen händer nåt med utbyggnaden!