fredag, november 04, 2011

Livet som det är idag.

Jag känner mig rastlös.

Min frihet har blivit begränsad. Min hunds frihet har blivit begränsad.

Han som alltid går lös får inte längre gå av gårdsplanen utan vara kopplad när det är mörkt ute. Han får inte längre vara ute på gården själv. Inte ens när det är ljust.

Hästarna väntar på hovslagaren, men är det egentligen nån idé att sko hästarna? Kan jag rida ut i skogen? Jag har ingen annanstans att rida... Dessutom är det helt värdo att inte kunna ta hunden med ut på ridturen!

Jag vill verkligen inte ha varg i byn! Speciellt inte en som bevisligen gillar att äta tamdjur. Kan man få ersättning för förlorad livskvalitet?

5 kommentarer:

Laila och Johan sa...

vilket jäkla elände. Hoppas det blir en lösning.

Tess sa...

Det blir en lösning.

Antingen flyttar vargen frivilligt härifrån (vilket inte verkar vara troligt för tillfället eftersom den blir sedd här i byn nästan dagligen) eller så flyttar vargen härifrån på en släpvagn.

Förhoppningsvis tar den sitt förnuft till fånga och frivilligt flyttar långt långt bort till nåt ställe utan tamdjur.

Spader Madame sa...

Hoppas på en snar lösning för er!

Laila och Johan sa...

STG... ;)

Nej det menar jag inte men vi hoppas verkligen den packar väskan för sitt eget bästa.

Tess sa...

Jag hoppas att den flyttar - och att den skickar ett flyttkort så jag vet att den är borta...

Nästa vecka kommer hovis, och jag är inte rädd för att rida ut i skogen. Däremot kommer inte min hund att få följa med. Jag törs inte ha honom lös och han kan inte gå kopplad bredvid på grund av sina korta ben.

Och är det mörkt ute får han absolut inte vara med ut i skogen!

Inte förrän vargen är borta.