Kommunikation?

Det har varit tjorvigt mellan pojkarna på en av mina avdelningar. Det har till och med varit så illa att smockan har hängt i luften.

Idag kom den ena upp och sa att det får vara nog nu - något måste göras. Idag.

Eftersom det hela grundar sig på sånt som inträffade "före min tid" så ville jag att min chef skulle vara med på ett möte, och som tur var hade han tid. I stort sett handlade mötet om att ge P och S tid att prata igenom allt som de retade sig på, jag och chefen satt mest och lyssnade.

För att underlätta att gemensamt planera verksamheten beslöt vi att fortsättningsvis ha korta måndagsmöten, när vi tillsammans går igenom vad som ska göras under veckan och vem som ska göra vad. Förhoppningsvis kommer detta att innebära att motsättningarna minskar, men de kommer nog aldrig att bli "bästa vänner"...