15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.

Jag vet inte om jag blir vansinnig så ofta, egentligen.

Men det finns så klart saker som retar mig. Till exempel när det snöar ute och jag får telefonsamtal om att det är snö på gatan hemma hos dem. Tror de att det bara är där det snöar??? Kan man inte, om så bara för en stund, bortse från sin egen storhet och inse att det finns andra platser som faktiskt är viktigare att hålla framkomliga? Och att när det är vinter så har man vinterkängor på sig och inte foppatofflor? (Ja, det snöar idag...)

Jag retar mig även på att man slänger skräp på golvet, trots att soptunnan står två meter bort. Ibland funderar jag på att sätta upp en lapp: "Släng skräpet i soptunnan!" och så en pil som pekar nedåt på soptunnan. Men om man inte ser soptunnan så ser man väl inte lappen heller, den är ju mycket mindre.

Och så retar jag mig ibland rätt så ofta på min hund som alltid befinner sig inom en halvmeter så att jag snubblar eller trampar på honom, jag retar mig på att han inte lär sig att han inte kan vara så nära och jag retar mig på att jag inte lär mig att han alltid är så nära. (Han fyller ju snart nio år, så jag måste vara trögast i hela världen!)

Vansinnig, däremot, blir jag när min hund rymmer ifrån mig för att jag är arg på honom, men det är ju ingen vardagshändelse och jag har blivit mycket bättre på att tygla den värsta ilskan under dessa snart nio åren...