Sen kom vankelmodet, sååå typiskt mig. "NejmenintekanväljagochvadskajagpratameddeandraomochintelitarjagpåattbilengårsålångtochkanmanöverhuvudtagetåkakollektivttillGöteborghärifrån???" Och det var väl kollektivåkandet det nästan stupade på när Loppanlej erbjöd en sängplats längs vägen som löste den frågan och dessutom fick vi sällskap till Göteborg nästa morgon. Så då var det bara att blunda och hoppa!
Och så bra det blev sen då!!!
Att träffa dessa genomtrevliga bloggerskor där samtalet hela tiden flöt obehindrat, vi åt gott, skrattade och bara hängde, helt kravlöst.
Alla hade sina egenheter och förutsättningar, och det var inga som helst problem. Vi hade en stor gemensam aktivitet och det var lördagskvällens middag, i övrigt var det helt fria aktiviteter.
Jag hade träffat fem av de andra tidigare, fyra var nya bekantskaper, och det är det som jag tycker är tjusningen med bloggträffarna. Tack vare de nya bekantskaperna blir det, för mig, nya bloggar att följa, och nu när jag har kikat lite på dem så ser jag fram emot det. Det är så fascinerande att folk vill dela med sig av sina liv på det viset, ibland blir det väldigt privat.
Ett stort tack till alla som gjorde helgen så fantastisk!
7 kommentarer:
Tack själv, Tess! Så roligt när du är med!
Heeej, vi som tränade i mörker i morse....kände mig väry osocial där jag stod med musik i lurarna på löpbandet. Jaja, iallafall var det så mysigt att få träffa dig. Säger som du; flera nya intressanta bloggar att följa nu!
Spader: Jag är så glad att du var med trots hostan från helvetet!
Peace: Jag var glad att det var nån mer i lokalen, för liiite spookey kändes det att vara helt ensam i mörkret. Sen tycker inte jag att det funkar så bra att vara social och flåsa som en blåsbälg samtidigt, så det var helt okej för mig att du lyssnade på musik. I själva verket var jag rätt avundsjuk, men jag har inte så mycket "lull lull" (typ spotify) i min jobbmobil så jag fick dagdrömma istället. ;-)
Om du ska tacka de som gjorde helgen så fantastisk får du ju tacka dig själv.
Hoppas vi ses snart igen.
Katarina: Ja, max ett år till nästa bloggträff!?!
Vi kör en träff nästa termin!
Vi kör en träff nästa termin!
Skicka en kommentar